Ur ”Vingar av bly” XXVIII Det händer att tidens vägg öppnar sig som en glänta i rummet och låter dagsljuset lysa upp våra ansikten i mörkret under en kort stund ser vi varandra genom väggens sprickor som mötet mellan två älskande i ett fängelse när rädslan beväpnar sig mot sårbarheten och laddar sin revolver med …
Ur ”Vingar av bly” XXIV Insprängt mellan det som har hänt och det som kommer att hända ligger en djävulsk dimma som aldrig skingras i den passerar jag de som drevs fram av gevärskolvar på vägen mellan Kiev och Babij Jar steglade sedan urminnes tider på Davidstjärnor i dimman pågår den ansiktslösa kampen mellan ljus …
Ur ”Vingar av bly” XXIII Du var motgiftet i mitt liv och kärleken var ett serum svårt att få tag på men ändå sökte jag ett läkemedel mot livet boten mot en ormstungen själ du kände igen symptomen när ångesten ville skaka sig loss genom kroppens gallergrindar men som fastnat likt manettrådar i själens högspänningsledningar …
Ur ”Vingar av bly” XXI Molnen slits i stycken när åskan skjuts ur sitt kanonrör marken skälver och vindens stötvågor anfaller med sitt artilleri av blixtar horisonten smälter ner till flytande bly dånet efter Ikaros fall överröstar allt när jag faller tungt till marken trycker mitt tvivel mot jorden och pressas ihop likt kol till …
Ur ”Vingar av bly” XIX Kärleken förnimmer sin lätthet befriar lodets tyngd med en fjäder dimman viks åt sidan en glänta öppnar sig och en katedral av näktergalar sjunger sig osynliga inför ditt anlete bryter sig in som nåd i ditt malmekande hjärta som ett tidvatten rinner kärleken ut samma väg som den rinner in …
Ur ”Vingar av bly” XVII Det händer att mörkret faller ner på scenen och tystnaden börjar tala för sig själv bakom ridån går våra kroppar iklädda blåmärken i cirklar går i procession ut ur tiden utan att stöta emot varandras vassa hörn på vägen bär vi stoftet till stacken och rädslan i vår ryggsäck andetagen …
Ur ”Vingar av bly” XV En dag när du snubblar och släpper taget om ditt livsinnehåll säger någon att även denne kejsare är naken jaget är en upp- och nedvänd skrattspegel en mask utan ansikte du bärs in i en vagga obeväpnad men bärs ut beväpnad i en kista hur lever du intakt i en …
Ur ”Vingar av bly” VI Genom vindögat ser jag natthimlens stjärnor falla och antända den belägrade staden kastar sitt ljus på alla som famlar i mörkret likt eldflugor som störtar ner över gatornas löpgravar genom vindögat ser jag bakom fasader bröstvärn och hägn allt som skyddar oss från att avtäcka oss själva som vore det en …
Ur ”Vingar av bly” I Porten till krematoriet stod öppen ni döda vaknade och tog sömnmedlet ifrån mig mantalsskriven i Nekropolis gick jag åter med receptet till apoteket i Treblinka sköljde ner min sömnlöshet med taggtrådens tidvatten i drömmen undrade jag på vilken sida om graven jag stod och varför det alltid var för sent att …